annasingelmamma

Nu är det gjort; jag har haft möte med min chef, S, och hans assistent, G. Jag kände av fjärilar i magen på väg dig och när vi satte oss på S kontor så blev det ännu värre! Det här är de första jag har berättat för personligen som inte har varit med från början. Jag började med att säga att det var okej att glad för min skull eftersom det inte var ett misstag utan gjort med vilje; jag är gravid och ska bli mamma. Jag kan berätta att jag satt med två fågelholkar! ;) Det var uppenbart att det inte var det som de trodde att jag skulle berätta i alla fall! :) Men som kom det gratulationer och en massa frågor, naturligtvis. Jag trodde att vi skulle sitta i 20 min men vi satt i en timme! Efter den timmen fick jag vars en stor kram från dem, det hade nog börjat sjunka in då. G berättade att hon var lite lättad, hon trodde att det var min lever som hade blivit värre och att jag var jättesjuk! Aaaaaaa, så jag förklara att min lever mår jättebra! :) Sen ringde jag runt till mina kollegor och berättade samma sak för dem. Jag vet vad mina kollegor går för så jag blev inte förvånad över deras reaktioner men det är ändå samtidigt skönt att få det bekräftat; jag har världens mest underbara, fantastiska och härliga kollegor!! De blev förvånade (vilket jag har full förståelse för!) men glada! Sen ringde jag även vår marknadschef och berättade det för honom eftersom han ska samåka med mig på torsdag. Så vi bestämde att vi ska träffas en viss tid, känner jag att jag mår superilla så ska jag bara höra av mig så skjuter vi fram den tiden. Visst är det härligt med förstående kollegor?! :)

Idag jag har även fått tag på en sjukgymnast. Så henne ska jag träffa på tisdag i nästa vecka. Jag hoppas att hon har lite övningar och ett sånt där band som ska vara bra för foglossning.

Jag har även berättat för den tjejen som tränar oss på onsdagar. Eftersom jag mår som jag gör och jag nu dessutom har foglossning så ville jag bara ta ett snack med henne. Hon reagerade enbart positivt! :) Jag berättade att jag gärna vill börja träna igen men jag får se när det fungerar. Sen undrade jag om det var okej för henne att träna mig trots min foglossning. Men det hade hon inga problem med; det är du som måste lyssna på din kropp, Anna! Jag vill verkligen komma igång med träningen igen. Vi får se vad jag orkar med.

Det blev ändrade planer för kvällen. Sandra blev tvungen att ställa in, tyvärr! :( Men vi andra tre träffades hemma hos Malin istället. Malin och Stina åt tai-mat och jag åt sushi. Det blev en supertrevlig kväll. Vi får hoppas att Sandra kan nästa gång!

Puss & Kram