annasingelmamma

Förra lördagen så begav ju jag mig till skogen tillsammans med Lisa, Filippa, Hannes och hunden Ludde. Jag och Lisa hade fixat varm choklad, te, mackor och så lite gifflar till det. Tyvärr blev det inte alls någon mysig stund i skogen! Filippa hade visst blivit uppskrämd av mormor (!) om djur i skogen så hon bölade som en stucken gris! Hon grät så mycket så hon kräkte - inte så himla trevligt! Så vi fick köra tillbaka till Rökhuset i Svaneholm och ställa bilen där. Sen gick vi en liten, liten, liten bit till en bänk (!!) och satte oss där för att dricka vår varma choklad och äta våra mackor...Filippa fortsatte gråta ändå...

I fredags var det AW. Som vanligt så blir det aldrig så lugnt som jag har tänkt mig från början. Det var supertrevligt i alla fall! :) Men då pratade jag i alla fall med en kille som var jättetrevlig och en kille som jag tror att jag hade kunnat falla för. Det visade sig att han hade träffat en tjej för en månad sen. Är det ödet då?! Eller vad man kallar det för...Att jag inte träffar någon nu eftersom jag tänker skaffa barn på egen hand, menar jag. Hur många killar vill dejta en gravid tjej förresten? Då tar man ju liksom för givet att hon är upptagen. Så tänker jag i alla fall.

Nej, nu måste jag gå och ta hand om min syster, Emma, som har sovit här hos mig inatt.

Puss & Kram

Jag har egentligen inget nytt att berätta men det känns som om jag "måste" skriva lite ändå nu när jag har startat en blogg... Denna bloggen var ju tänkt att, mer eller mindre, bara berätta om själva resan fram till att mitt barn faktiskt är här...hos mig...åh, tänk när jag kan skrika ut till hela världen att jag ska ha barn! :) Vilken lycka!! Men i alla fall så känns det som om jag inte bara kan skriva om det, jag vill ju berätta lite runtomkring mig också. Fast det blir inte mycket mer idag. Jag har varit på konferens i Köpenhamn i två dagar och idag har jag haft samåkning med vår Key Account Manager så jag är ganska trött. Det blir till att bege sig till mamma och pappa om en stund. Min systers barn ska sova där så då passar jag också på att göra det och imorgon tänkte jag att jag skulle dra till skogen med dem och mysa! 

Puss & Kram 

Idag fick jag äntligen tag på någon på "Centrum för sexuell hälsa"! :) Så nu vet jag att jag inte har varken gonorré, syfilis, klamydia, hepatit B och C eller HIV! Inte för att jag trodde att jag hade det men när man går och väntar på svar på såna "hemskheter" så inbillar man sig att "något är där säker...". Eller "man" - jag menar "jag inbillar mig"! ;) För tillfället så känner jag mig extremt frisk!! :) Alltid något så här en helt vanlig måndag! Hahaha!!

Tack Lillasyster Lisa och Vivselivs för era kommentarer - det värmer att någon läser och faktiskt tar sig tid att skriva en kommentar! Jag har ju inte gett ut bloggadressen till speciellt många än...typ 3 st tror jag att det har hunnit bli... Denna bloggen är lika hemlig för de flesta här i världen som mitt beslut är. Eller hemlig och hemlig - det går ju att hitta den och jag har bild på mig men ju närmre mitt mål jag kommer ju fler kommer att få reda på min blogg. Jag ger varken ut adressen eller berättar att jag har börjat blogga för så många så på det sättet är den lite hemlig...;)

Puss & Kram

Jag fick en lapp av kvinnan som höll i proverna med telefonnummer. Jag skulle ha ringt i torsdags men jag missade telefontiden. Även i fredags så missade jag telefontiden - störigt!! De har 1 h om dagen man ska komma ihåg att ringa på. Ja, ja, bättre lycka imorgon - måndag.

Nu går jag och tänker på vad som händer om jag träffar mannen i mitt liv typ imorgon...ska jag då ge upp vad jag håller på med nu eller ska jag fortsätta? Ska jag berätta för honom? Jag vet inte varför jag går och tänker på det eftersom jag inte har träffat mannen i mitt liv...uppenbarligen! Det måste ju vara bättre att ta tag i det då...liksom...ja, ja, skulle bara berätta vad jag går och tänker på! ;)

I fredags var det AW och jag rökte som en borstbindare! Jag feströker bara men jag har läst nu att det, naturligtvis, inte är bra att göra det och att det avsevärt minskar chanserna att bli med barn. Så jag tänkte innan att det måste jag ju tänka på då...men hur lätt är det?! Speciellt om man, som vi, satt utomhus vid värmare. Sitter man inomhus och måste gå ut så röker jag inte alls lika mycket. Sen undrar jag lite när mensen ska komma igång på riktigt så att säga...nu tror nog min kropp bara att det är dags för mens eftersom jag inte äter p-piller...men när inser kroppen att det faktiskt är dags med en "riktig" mens? Det blir ju inte mer p-piller nu. I alla fall inte på ett tag! Jag är lite orolig att jag ska få sådana fruktansvärda menssmärtor som jag hade innan jag började äta p-piller. Jag kunde ligga en hel dag hos sjuksyster, jag har både svimmat och kräkt av smärtorna. Fast nu börjar jag komma igång med träningen och det är kanon mot både smärtor och PMS. PMS lider jag också av...men herregud, så deprimerande det lät! Vem fasiken har inte lite PMS?! Det hör livet till...;)

Puss & Kram

Idag har jag ringt och bokat tid till "vattenundersökning av äggledarna"...jodåsåatteeeee...;) Jag ringde i fredags och pratade med en trevlig kvinna om en fertilitetsundersökning men till det måste man ha remiss. Hon sa till mig att ringa till Kvinnokliniken och prata med dem. Där fick jag prata med en urtråkig (ursäkta mig men) kärring som mer eller mindre idiotförklarade mig för att jag trodde att det bara var till ringa och boka tid till det! Men hur i hela fridens namn ska jag kunna veta hur man går till väga?! Jag har aldrig gjort det förr!!! I alla fall så fick jag till slut ett telefonnummer till en kvinna som enligt kärringen skulle veta hur jag skulle gå till väga. Nu visade det sig att hon inte hade telefontid på fredagar så det blev inget med det. Sen har dagarna gått och jag har lite att göra på jobbet just nu så jag har inte tagit mig tid till att ringa helt enkelt. Men idag ringde jag till Capiokliniken här i Malmö, det är där som min barnmorska jobbar. Där fick jag minsann också tag i en kärring som sa att de inte gjorde vattenundersökning av äggledarna. (Detta har jag då läst mig till de papper från Storkkliniken som jag har laddat ner och skrivit ut!) Hon hänvisade mig till Lund men hon kunde minsann inte deras telefonnummer utan det fick jag slå upp själv! Helt ärligt, hur otrevlig kan man vara?! Ja, ja, när jag väl fick tag på numret till Lund så var de hur söta och trevliga som helst! :) Så vi bokade tid till måndagen den 8 november.

Jag är ju absolut inte först med att göra detta och jag blir ibland bemött på väldigt otrevligt sätt - tänk då på de kvinnor som var först ut! Vilka kämpar! Vilka kvinnor! Vilka hjältinnor!!!! Jag är oerhört glad och tacksam för alla dessa människor (jag antar att de flesta är kvinnor...) som har gjort det så mycket lättare för mig att på egen hand försöka uppfylla en av mina stora drömmar; att bli mamma!   

Puss & Kram

Imorse var jag då iväg och fick ta lite prover. Bla fick jag kissa i en mugg! Men hur lätt är det då?! :S Det kändes som om jag hade kiss överallt!! Så jag tvättade först händerna med tvål och sen tog jag även handsprit så jag skulle bli extra ren! Hahahaha!! Sjuksköterskan tog prover på HIV, Hepatit A och B, Klamydia, Gonorré och Syfilis. Jag gillar inte det där med sprutor...det gick i och för sig väldigt snabbt och det kändes inte alltför mycket men jag gillar ändå inte sprutor. Det är enda anledningen till att jag inte ger blod. I alla fall så var det bara prov för att se om jag är immun eller inte mot Röda Hund som de inte tog där. Det får jag gå till Vårdcentralen och kolla. Men enligt mamma, som ringde och frågade hur det hade gått, så har jag haft Röda Hund...men mamma tyckte ändå att jag skulle kolla upp det. Jag får nog ringa till Vårdcentralen och fråga... På torsdag ska jag ringa dit och se om provsvaren har kommit. Sen postar de labbsvaren till mig...eller om jag sticker upp och hämtar dem...

Idag tog jag ingen p-pilla!! Det kom jag på igår när jag skulle fylla i min menscykel - pga p-piller så har man ju ingen menscykel!! Eller det har man ju, men ingen naturlig så att säga. Jag har ju vetat, sen i somras som jag har berättat, att detta är vad jag vill göra. Men jag har inte riktigt vetat NÄR det skulle hända så därför har jag fortsatt med mina p-piller. Jag hade sådana fruktansvärda menssmärtor innan jag började med p-piller så därför har jag fortsatt med dem fast jag inte har haft pojkvän. Men nu är det slut med dem!! :) Jag har inte haft naturlig mens på ca 16 år...herregud!!! SEXTON ÅR!!! Vad hände?! Var tog de åren vägen?! Nej, så gammal jag känner mig nu när jag säger så...:( Ja, ja, jag är ju inte yngst på planeten precis...;)

Jag har varit iväg och tränat! Emma, en av mina systrar, har 2 fantastiska och underbara barn och har sagt till mig att se till att vara i form innan jag skaffar barn. Det blir visst då lättare att gå ner i vikt efteråt. Det är ju i och för sig alltid bra att träna... Men jag i alla fall ätit och nu ska jag ta ett bad.

Puss & Kram 

Jag har tvättid nu och brukar i normala fall städa samtidigt men jag orkar inte! Så jag sitter framför TVn och slötittar samtidigt som jag spelar spel på Facebook - I´m addicted!!!

I alla fall så ringde jag precis mammsen och pratade med henne. När jag berättade om morgondagens prover så reagerade hon precis så som jag önskade; ställde mer frågor om inseminationen och visade intresse! :) Jag vet inte varför jag blir så nervös inför tanken på att prata om inseminationen med mina föräldrar...men nu när det är på gång så lär väl det släppa, hoppas jag. För nu kommer det ju blir mer prat om det, menar jag.

Nu ringde timern vilket innebär att det är dags att gå ner till tvättstugan!

Puss & Kram

Ja, jag har alltså haft mycket funderingar kring detta innan men det har kommit igång igen skulle man nog lugnt kunna säga! :) Det finns ju då inseminationer där donatorn är helt och hållet anonym. Sen finns det donatorer där barnet får lov att ta kontakt med sin biologiska pappa när barnet har fyllt 18 år. Jag har ju aldrig haft det problemet där jag inte har vetat vem vare sig min mamma eller pappa är så jag kan inte alls sätta mig in i hur det känns...men det känns som om det bästa ändå vore att ta en donator som tycker det är okej att bli uppsökt en vacker dag. Eller?! Jag har både läst och sett på TV om tex adopterade som kan få livskris pga att de inte vet sitt ursprung...jag vill ju absolut inte att mitt barn ska känna så!! Jag har även läst att de som har det sämst ställt här i vårt samhälle är ensamstående kvinnor...det känns ju sådär...faktiskt...

Fast inget av ovanstående får mig ändå att bli avskräckt, speciellt inte nu när jag är på G liksom. :) Hahaha, jag glömde att berätta om telefonsamtalet till Centrum för sexuell hälsa (vilket jäkla namn egentligen!) när jag ringde för att höra om provtagningarna! Jag frågade sjuksköterskan om man kunde ta prover hos dem för HIV, klamydia, Hepatit A, B osv. Och när sjuksköterskan svarade ja på det så sa jag att då skulle jag vilja få göra det. Då blev det först tyst i telefonen och sen frågade hon lite tveksamt om jag hade besvär av det idag?! Hahahah!! Jag tänkte inte ens på att det naturligtvis är lite märkligt att få gjort alla de testerna på en och samma gång!! Men när jag sa att jag skulle inseminera mig och att jag behövde få det gjort så sa sjuksköterskan bara "Jaha, är det på Storkkliniken?" Så himla skönt att hon kände till det får då har ju hon stenkoll på vilka prover jag behöver göra! 

När jag pratade med en kvinna på Storkkliniken i fredags så berättade hon att det fanns information att ladda ner där allt står väldigt detaljerat. När jag laddade ner den så var den på 28 sidor!!!! Holy makarony!! Jag får skriva ut den så jag slipper sitta och läsa direkt från datorn.

Jag har berättat för mina systrar om provtagningarna på måndag men inte för mamma och pappa...ännu en gång känns det nervöst. Vi har inte pratat om det sen jag berättade att jag hade bestämt mig för det. Detta är ju inte min dröm att det skulle bli så här...jag är ju egentligen ute efter mamma, pappa, barn. Men, som min barnmorska sa till mig när jag sa så till henne, bara för att det inte blir som man har tänkt sig så behöver inte det innebära att det inte blir bra! 

Nu är det dax för sängen! 

Puss & Kram 

Jaha, jag vet inte riktigt var jag ska börja...men varför inte berätta lite lätt och snabbt om mig själv? Jag är uppväxt i en liten håla där jag har haft en barndom som hämtad från "Barnen i Bullerbyn" - på riktigt!! Mamma och pappa har varit tillsammans sen de var 16 år och kan fortfarande bete sig som nyförälskade tonåringar (!), jag har 2 yngre systrar som jag har bråkat med som vanliga syskon gör och som idag står mig väldigt nära, jag var väl medel i skolan - inget geni men ingen slacker heller - och så har jag en stor, härlig och bullrig släkt! :) Jag flyttade hemifrån när jag var 22 år och sen dess har jag hunnit med Malmö, Göteborg, Helsingborg och Malmö igen. Däremellan har jag även hunnit med att flytta hem några omgångar pga lägenhetsbyte... Jag lever ett underbart singelliv med underbara och nära vänner som betyder väldigt mycket för mig. Men det där med killar är ett gissel...jag har varit singel så länge så jag har blivit lite för bekväm för att släppa in någon...så i somras tog jag beslutet att skaffa barn på egen hand!!

Det är i och för sig något jag har funderat på innan men jag har skjutit det framför mig hela tiden. Men i somras var jag hos min barnmorska för en årlig koll och nya p-piller. Tack vare samtalet med henne så bestämde jag mig för att nu är det dags! Jag fyllde 35 år i somras (inte för att jag känner mig ett år äldre än 28!) och det är faktiskt bara till att inse fakta; det blir svårare och svårare för kvinnor ju äldre de blir att skaffa barn. Så nu kör jag!!

Jag var jättenervös för att berätta det för mamma och pappa. Egentligen vet jag inte varför eftersom jag har världens bästa föräldrar men det var jag i alla fall. Det gick, naturligtvis, hur bra som helst. Mamma visade lite oro men det tror jag mest beror på att hon är mamma och det är hennes roll att oroa sig för sina döttrar. ;) Pappa var stenlugn, vilket han i och för sig är för det mesta. Mina systrar tog det också väldigt bra, enbart positiva kommentarer därifrån! :) Mina närmsta vänner som jag har berättat det för hade också enbart positiva kommentarer - jag hade inte väntat mig något annat! :)

Att starta en blogg är för mig ett sätt att få ur mig allt som jag går och tänker på och är med om. Denna bloggen kommer, som jag har tänkt mig det nu i alla fall, bestå mest av min resa från singel till mamma genom insemination.

Idag har jag satt bollen i rullning; jag har ringt och bokat tid för att kolla så jag inte har HIV, klamydia, Hepatit B och C (tror jag att det var...) och lite andra saker och jag ska dit på måndag morgon kl 8.00! Jag är väldigt lättad faktiskt att det har satt igång nu. Uppdatering kommer så småningom!! :)

Puss & Kram

Oooops, jag missade denna och har redan skrivit det jag ville ha sagt om det i "Nu är bollen i rullning..."! Sorry!
;)

Puss & Kram