annasingelmamma

Jag var övertygad om att passet började 18.30! Men efter ett tag fick jag en dålig känsla och tittade på pappret och där stod det att jag var välkommen dit till passet som började 17.30 - då var klockan 17.30!! :( Helt ärligt, vad är oddsen?! Jag hade kunnat börja gråta av förtvivlan! Där stod i alla fall ett telefonnummer så jag tänkte att jag kunde lika gärna ringa det med en gång och prata in på telefonsvararen en förklaring. Men då svarade Kerstin som skulle hålla i passet!! Jag förklarade för henne att jag hade tagit fel på tiden och undrade hon var jag bodde. När jag sen berättade det så sa hon bara lugnt; men det är ju inte så långt borta... Så jag packade snabbt ihop en väska och sen körde jag dit. Jag kom dit ca tio min i 6 så jag missade de första 20 min. Det var ju jäkligt tråkigt men jag är mest glad över att jag fick komma dit överhuvudtaget fast jag blev sen. Men till nästa vecka är jag ju klart medveten om vilken tid det börjar!! ;)

Det var i alla fall först kondition- och styrketräning och sen blev det avslappning i ca en halvtimme. När det var avslappning så satte Pölsan igång och sparkade och var inte alls intresserad av någon avslappning...;) Vi hade en liten presentation av oss när vi var klara. Några av tjejerna hade fått halsbränna men just då kände inte jag speciellt mycket. Men under tiden jag gjorde mig i ordning efter att ha duschat så satte det igång och just nu har jag världens halsbränna - öööörk, det är inte alls trevligt!! Kerstin heter barnmorskan som håller i passet och hon här heeelt uuuunderbar!! Henne hade jag velat ha som barnmorska - lugn, sansad och med humor. Hon pratade lite om förlossningen och om hur olika man kan uppleva det men att man ska tänka positivt. Hon berättade att det tyvärr ofta fokuseras på att det gör så ont och inte vilka krafter som faktiskt sätts i gång. Hon berättade det på ett väldigt bra sätt. När jag får frågan om jag är rädd eller fasar för förlossningen så säger jag nej. Louise sa en skitbra grej efter sin förlossning; "ja, det gör ont men barnet ska ut!" Så jag känner lite som så; gilla läget! Jag har verkligen tagit till mig det Louise sa om sin förlossning...sen finns det alltid de som ska berätta om sina hemska förlossningar (gärna så detaljerat som möjligt) men då lyssnar jag med ett halvt öra. Jag är inte intresserad av att höra det och min förlossning kommer inte att bli så! Så det så!!!

Pölsan sparkar på, h*n tyckte inte alls att det var jobbigt med träningen verkar det som. ;)

Puss & Kram