annasingelmamma

Jag kom hem vid 2-tiden och hade då med mig lite mat från McDonalds så jag åt det först. När jag sen gick och la mig en halvtimme senare ungefär så låg jag, ännu en gång, med händerna på magen. Men det kändes inte ett dugg!! Naturligtvis kom då tankarna smygande som sa mig att det var ju inte bra, nu har jag ju känt Pölsan innan och eftersom jag inte gör det mer så innebär det något negativt... VAR kommer de här tankarna ifrån - det är sjukt irriterande!! Och mitt i natten är där inte så mycket attt göra åt saken heller. MEN!!! Helt plötsligt kände jag något och då hade jag inte händerna på magen. Men jag tänkte först att så kraftigt kan ju inte Pölsan ha lärt sig att sparka på bara några dagar - för 2 nätter sen så kändes det ju knappt - så jag trodde först att det vara magen som var lite i olag. Men så kom det igen och igen och igen och igen - behöver jag berätta att jag stortjöt?! Jag hade inga händer på magen men det kändes hur tydligt som helst!! Med händerna på magen blev det ju naturligtvis extra starkt!! Jag var vääääldigt nära att skicka iväg ett mass-sms till mina nära och kära...tja, ev hela min kontaktlista i mobilen faktiskt, och berätta den glada nyheten!! Och även om jag vet att mina nära och kära, ev inte hela kontaktlistan, hade blivit glada med mig så gjorde jag inte det - kl var ändå kvart i 3 på natten... Men Pölsan är här!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! :) Så, nu gråter jag igen bara jag tänker på sparkarna inatt...;)

Nu väntar nygräddade scones på mig!!

Puss & Kram