Lugn och sansad
Jag får väl passa på att göra ett inlägg medan jag känner mig någorlunda i balans! ;) Jaha, jag har förstått att så som jag känner är helt normalt och att jag kommer att känna så ett tag till...:( Det är väl bara till att gilla läget. Idag var jag på ett apotek och jag höll faktiskt i ett gravtest men jag köpte inte det. Jag har en känsla av att det inte kommer att göra mig gladare. Det som jag tror håller mig från att känna den här superglädjen är oron. Oron att någonting ska hända. Lättare sagt än gjort men jag får väl bara försöka se till att släppa det! Imorse ringde jag till Helén och grät som en galning - det känns som om jag har superPMS! Stackars Helén visste ju inte vad hon skulle säga och jag vet inte vad jag vill höra. Jag vill mest få det ur mig...typ. ;) Men hon gjorde så gott hon kunde för att få mig att må bättre i alla fall. Och sen var jag hemma hos Louise och söteVilgot och lunchade. Det känns väldigt skönt att prata med någon som faktiskt har känt likadant och det var ju inte så längesen heller. Det kommer att skilja ett år mellan Vilgot och Pölsan. Jag och Louise blev gravida ungefär samtidigt, har vi kommit fram till...men då med ett år mellan! ;)
Huset som Davids mamma tipsade om är mer eller mindre sålt, berättade mäklaren idag. De håller på med det sista nu. Men jag ska iväg på söndag och kolla på ett annat litet hus, också i Vellinge. Fast det är inte lika sött...ja, ja, vi får se på söndag vad jag tycker om det i verkliga livet...;)
Ojdå, nu har jag ju tvättid!! Den började bara för en kvart sen men jag inte sorterat tvätten än...det får jag nog göra nu!
Puss & Kram
Gnällspik
Puss & Kram
Aaaaameeeeennnnn...
Nu vill jag vara längre fram i min graviditet...jag vill kunna se att jag är gravid och jag vill kunna känna att jag är gravid...jag satt precis och tänkte att jag inte hade känt någon mensvärk på hur länge som helst och jag fick hjärtat i halsgropen! Känner alla gravida denna oron?! Det är ju inte klokt!! Men nu spänner det lite igen så jag blev genast lite lugnare...fast ändå inte helt lugn. Det kan ju vara så att jag frammanar vissa känslor eftersom jag så gärna vill känna dem. Jag vet att man inte ska övertänka och överanalysera allt som händer men det är betydligt lättare sagt än gjort. Jag kan inte riktigt koncentrera mig just nu på något alls - orostankarna kommer krypande hela tiden. Så - nu känner jag ingenting igen!!! :( Så här vill jag inte ha det!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! :( Jag vill ju bara var glad heeeela tiden men så är det ju inte alls!! Det är lite konstigt att jag kan känna den här oron med tanke på att jag inte ens har fattat att jag är gravid förresten...jävla skit...ursäkta franskan, men detta är inte kul...:(
Puss & Kram
Lite för tidigt...
Idag när jag var i Lund så körde jag "inom" min underbara gynekolog för att berätta för honom om mitt positiva gravtest. Jag hoppades också att han skulle säga "ska vi ta oss en titt?" och det gjorde han!! :) När jag frågade om det skulle gå att se något så sa han att det var lite tidigt...och det var för tidigt. :( Han letade som en galning och till slut så såg han något - han pekade på skärmen och sa "där kan ev vara något" men eftersom han inte var säker så kändes det ju inte vidare speciellt...men däremot så sa han att slemhinnan var tjock och fin vilket indikerar på en graviditet. Han kunde även se en cysta som är helt normalt och helt ofarligt men som brukar visa sig vid graviditeter. Så allt pekar på att jag är gravid men vi "hittade" ingenting...så att säga. ;) Jag frågade honom när jag skulle ta kontakt med min barnmorska och då sa han att det ska man göra så tidigt som möjligt. "Men vi bokar en tid till nästa vecka och om är där något då så kan du ta kontakt med barnmorskan..." Vaddå "om"?! Ibland får jag en känsla av att läkare är så himla vetenskapliga...jag menar, han hade ju kunnat uttryckt sig annorlunda men samtidigt har han ju rätt: vad som helst kan hända inom den närmsta tiden men så vill inte jag gå omkring och tänka!!! :( Det räcker med att jag redan går omkring och oroar mig - jag behöver INTE få mer vatten på min kvarn!!!
Jag har ju funderat på att lämna Malmö och flytta till Vellinge när jag blir mamma. Idag ringde David och berättade att hans mamma hade hittat ett litet hus till mig. Jag har egentligen inte tänkt flytta förrän efter min mammaledighet men det är ju läge att köpa hus nu...min egen lilla 2a kommer nog alltid att vara eftertraktad - ettor och tvåor är här alldeles för lite av i denna stan! Jag får nog suga på den karamellen ett tag...huset har legat ute i en månad...
OMG!!!! Jag har på TVn och Dansk TV2 visar nu Beverly Hills - jag kan inte förstå hur jag kunde lääängta efter den serien!! Det var ju så himla bra och de var alltid så himla snyggt klädda...hrm, det var då det...;) I alla fall så har de kommit så långt i serien att Brenda är inte alls med längre och de går inte i skolan längre utan de jobbar. Kelly är visst på något sjukhus och jag såg precis Jessica Alba komma in som en gravid patient!!! Tänk att hon har varit med där!!
Mitt hem ser ut som tredje världskriget och jag behöver verkligen städa...men jag orkar och vill inte!!!! :( Jag känner mig lite "mensig" - sugen på choklad och inte alls sugen på att hitta på något...jag känner mig lite nere...som om jag har PMS...jag skulle egentligen iväg och träna men det är jag VERKLIGEN INTE alls intresserad av!!!! Då städar jag faktiskt hellre...eller det är just nu som att välja mellan pest eller kolera...;) "Mensvärken" fortsätter men fortfarande inga ömma bröst.
Puss & Kram
Galet trött!
I fredags så fick jag helt plötsligt "förhöjda levervärden" och dår får man inte dricka alkohol på ett halvår! Jag behöver ju en ursäkt som håller ett tag...jag kan inte köra med penicillin eftersom man faktist kan dricka ändå. Det tar längre tid att bli frisk men man kan dricka om man vill. Urinvägsinfektion har jag haft en gång i mitt liv så att helt plötsligt få det stup i kvarten känns lite genomskinligt. Så det var Vivi som kom med den briljanta idéen att mina levervärden kunde vara alldeles för höga!! Man kan få det pga av stress eller dålig kosthållning tex... Jag försöker berätta det för så många som möjligt. Helt plötsligt så är det ganska många som har råkat ut för det...fast på riktigt då alltså! ;) En av mina kollegor hade tex gjort det...fast hans läkare hade sagt att det inte var några problem för honom att dricka...det var ju inte riktigt vad jag ville höra! :S Men jag kommer att hålla fast vid min historia och att MIN läkare i alla fall har sagt att jag inte får dricka alkohol. Jag är nu under utredning...;) Men jag fick känslan faktiskt att där var några stycken som inte trodde på mig...en manlig kollega sa; ja, ja, skyll på det! Sen log han bara och jag fick känslan av att han menade att han trodde att jag var gravid. Sen var där en kvinnlig kollega som sa; hade du inte det förra året också?! Förra året drack jag och jag hade inte kommit så långt i min planering om det här med insemination så jag vet att jag inte hade någon konstig ursäkt då. Fast jag har ju varit på konferenser detta året då jag inte har druckit. Jag slår vad om att det kommer att finnas några som kommer att säga sen; "jag tyckte väl att det lät konstigt med förhöjda levervärden!"... Ja, ja, då får de väl säga det då...jag är ju gravid så det skiter jag i!!!! ;)
Jag befinner mig fortfarande i ett stadie där jag inte har förstått att jag är gravid! Jag kan säga det högt men det går inte in...det känns lite konstigt faktiskt. Jag känner av lite mensvärk då och då. Framför allt på kvällarna och morgnarna. Mitt på dagen är det ganska stiltje... Inga ömma bröst eller så... Fast jag är nog lite blödig förresten. Min kollega berättade att hon och hennes man hade varit utomlands i 3 veckor. Efter 2 v kom deras dotter med man och 2 barn och överraskade dem. Jag började nästan gråta när hon berättade det!! Det var ju pinsamt för fasiken!!! Att HON började gråta när de såg barnbarnen komma gående är ju en sak men att jag står där och får tårar i ögonen när hon återberättar det känns lite överdrivet... Det kom även en fd kollega som vi allihopa saknar jättemycket och hälsade på. Jag hade blivit superglad i normala fall också eftersom jag verkligen saknar henne men jag höll på att börja gråta även då! Jodåsåatteeeee.....
Eftersom graviditeten börjar räknas efter sista mensens första dag (som jag fick tänka efter de första gångerna jag hörde det!! Numera är det ju saker jag pratar om nästan dagligen...) så går jag in i vecka 5 imorgon. Det känns lite skumt att jag fick reda på i torsdags att jag var gravid och helt plötsligt är jag i v 5! Det är ju ingenting naturligtvis... Jag går fortfarande och oroar mig för att jag ska få mens...eller att något hemskt ska hända. Jag berättade det för Louise i fredags. Då berättade hon att när hon hade pratat med sin barnmorska om det i början av sin graviditet så hade barnmorskan sagt; Du kommer att oroa dig de närmsta 18 åren så du kan lika gärna vänja dig. Och det är väl så naturligtvis...
Nä, nu måste jag gå och lägga mig - kl är halv nio men jag orkar inte hålla mig uppe längre! Vi behöver vila oss efter denna helgen...:)
Puss & Kram
Pölsan
Jag hinner faktiskt inte skriva mycket mer; om en halvtimme måste jag köra hemifrån och jag har inte ens packat! Jag ska hämta mina kollegor på Sturup och sen köra vidare. Imorgon blir det ingen uppdatering men jag återkommer igen på söndag!
Ha en trevlig helg!!
Puss & Kram
Jag är fortfarande gravid!
Minsann, jag är fortfarande gravid! Jag ljög inte alls igår!! ;) Men jag fattar fortfarande inte att det är sant...det känns fortfarande som om det gäller någon annan och den där enorma lyckokänslan vill inte infinna sig...:( Den kanske kommer under dagen...
Puss & Kram
Jag bara ljuger...
Ikväll var det dags för Pastaklubben. Där är det bara Louise och Emma som känner till det så det blev inget snack om det alls. Men däremot så fick jag en ros av min kära lillasyster;
Om ni tittar ORDENTLIGT på blomman som är ritad på kortet av Emma:
så kanske ni inte alls varken ser eller förstår ;) men jag ska förklara; blomman är gjord av 6or och så är även stjälken! Det gick ju på 6e försöket! :) Visst är hon fyndig, min kära lillasyster!!?!! <3<3<3
Under middag så kände jag av lite "menssmärtor" och då blev jag genast orolig; tänk nu om något händer! Innan har jag gått och oroat mig för de jäkla gravtesten och nu ska man gå och oroa sig för att något ska hända!!! Helt ärligt!!! :( Det tycker inte jag alls känns kul...:( Jag har även "menssmärtor" nu... Jag försöker inbilla mig att det är något bra... Jag måste berätta en lite äcklig grej; varje gång jag kissar så måste jag se efter på pappret så att det inte har kommit blod/mens...jag hoppas att det har släppt till imorgon...ok, det var kanske inte en "lite" äcklig grej...det är kanske mest konstigt OCH ganska mycket äckligt...;) Ja, ja, så är visst jag...;)
Nä, nu blir det sängen efter denna väldigt, väldigt omtumlande dagen!! Stort tack för alla fina kommentarer!! Det värmer och jag blir väldigt rörd!! Idag har jag också haft rekord i antal besökare på bloggen!! :) Hahaha!! Det känns nästan roligare än själva graviditeten...det är nog eftersom jag inte fattar att jag är gravid...;)
Puss & Kram
